medborgarratt

Jag tänkte komma med ett litet förslag för att komma tillrätta med parkeringsproblematik, trafikolyckor, trängsel på våra vägar, växthusgasutsläpp, peak oil och dålig folkhälsa.
Behovspröva innehav av motorfordon.
Idag kan vem som helst köpa en bil, motorcykel, moped, lastbil, buss, grävmaskin eller vad hon vill, helt utan inskränkningar. Har hon sedan rätt förarbevis får hon använda denna maskin helt efter eget huvud så länge hon följer ett minimum av lagar. Detta är givetvis inte bra. Det innebär ett resursslöseri då dessa maskiner tar stor plats, kräver stora insatser i råvaror för sin tillverkning och kräver stora insatser i underhåll och uppställningsplatser, detta redan innan de används en enda gång. När de används bidrar de till miljöförstöring, vägslitage ökade risker för olyckor på våra vägar, sämre fysisk form hos de som använder dem, etc, m.m.
Det är givetvis absurt att mannen eller kvinnan på gatan skall anförtros med ett fritt val att som hon vill äga och nyttja dessa oerhört kraftfulla redskap.
Därför bör man behovspröva innehav av motorfordon.

Då uppkommer frågan, vad är behov?
Är resor till sommarstugan behov? Givetvis inte, man kan åka buss till närmaste hållplats och sedan gå, cykla eller åka taxi. Ligger sommarstugan väldigt avlägset till kan man söka tillstånd att hyra en bil för kortaste resväg dit och kortaste resväg därifrån.
Är resor till Fjällen ett behov? Givetvis inte, det går tåg och/eller buss till de allra flesta skidorter, sedan kan kan gå eller åka taxi till hotellet eller den hyrda stugan.
Är resor för att besöka släktingar på annan ort ett behov? Givetvis inte, det går bussar och tåg.
Men resor till arbetet då? Är de behov? Det kan de vara, beroende på vad du arbetar med, vad din partner arbetar med och var ni bor. Är du till exempel gift med en bonde så kan ni inte på ett rimligt vis flytta närmare din arbetsplats och då kan innehav av lämplig bil för resor till och från arbetet medges, i dagens läge sannolikt en Smart, en Twizy eller en Eco Up. I allmänhet skall tillstånd för motorfordonsinnehav för resor till och från arbetet dock ej ges då du istället kan flytta närmare arbetsplatsen, närmare kollektivtrafik eller byta arbete.
Men jag behöver en bil för att veckohandla! Det behöver du inte alls, du kan använda lastcykel, cykelkärra, åka taxi, eller beställa varorna för hemkörning med Butikens budbil eller springchas enligt deras leveransschema för din stadsdel, eller så kan du ta inköpen på bussen.
För familjer med en eller flera personer med funktionshinder kan, beroende på funktionshindrets art och familjens förutsättningar i övrigt, tillstånd att inneha bil medges, givetvis då med begränsningar för när och hur bilen får nyttjas.

Om du kan styrka legitimt behov av bil kan du få tidsbegränsat tillstånd för bilinnehav på tre år åt gången, under förutsättning att du kan visa att du har tillgång till parkering vid hemmet och vid den verksamhet som du har tillstånd att nyttja bilen för att ta dig till.

Tillstånd att inneha motorcykel skall givetvis endast ges i undantagsfall och då i allmänhet till företag såsom Budfirmor, parkeringsbevakningsbolag och liknande.

Tillstånd för innehav av bil, motorcykel eller motorbåt kan även medges för de som tävlar och kan antas ha möjlighet att tävla på SM-nivå i sin sport. Sådant tillstånd skall tidsbegränsas till fem år varpå det får sökas på nytt, tillståndet gäller endast för tävling, träning på avsedd bana samt transport kortaste väg till och från träning eller tävling. Tillstånd förutsätter rekommendation från godkänd förening verksam i sporten.

Tillstånd att inneha fordon kan även ges för samlarändamål. fordonet ifråga får då ej användas i trafik, det skall passa in i din angivna samlingsinrikting och du skall inneha en ändamålsenlig förvaringsplats för det där det inte riskerar att hamna i obehörigs händer. Tillstånd skall sökas för varje fordon du önskar köpa till din samling.

Ett fordon som innehas med tillstånd för ett ändamål får ej nyttjas till annat än tillståndsgivet ändamål.

Med dessa rimliga regler vilka innebär minimalt intrång i individens självstyre kan vi komma tillrätta med en mycket stor del av de problem som trafiken innebär

Jag skrev nedanstående i en tråd på Flashback. Åsikter?

Människan är född fri och bör så förbli. Det innebär att man bara skall begränsa hennes frihet där så är starkt motiverat.
Dagens vapenlagar i Sverige, övriga EU och stora delar av USA är i stor utsträckning långt striktare än vad som är starkt motiverat.
Lagen om minskande marginalnytta gör sig starkt påmind här och egentligen borde man titta på varje skärpning i lagen rörande hederligt folks vapeninnehav de senaste åttio åren och fråga sig "kan vi koppla en reducering av de vapenrelaterade dödstalen med minst tio procent till denna lag ensam?" och om man inte finner att man kan det så skall skärpningen ifråga upphävas.

Ring P1

Jag har inte lyssnat på inslaget, elller eventuell diskussion som följde, då jag inte tycker om att höra min egen röst i radio. Jag talade in meddelandet i lätt affekt efter all idioti i Ekot om att man borde skärpa lagarna i USA efter skjutningen, en skjutning som skedde under skylten "no guns allowed" där mördaren alltså var garanterad avväpnade offer. Och efter kritiken mot polisen som tog åttio minuter på sig att komma med vapen till utöya, när man med vettiga vapenlagar kunde haft tiotals unga vuxna som haft möjlighet att dra blankt och besvara elden omgående och därvid reducerat dödstalen betänkligt.

Med tanke på årsdagen av Utöya och skjutningen i Colorado häromdagen vill jag påminna om att dessa skjutningar allihop sker under samma premiss, en plats där gärningsmannen är garanterad avväpnade offer och en gärningsman som om h*n inte först skjutit sig själv omgående ger sig när väpnat motstånd anländer.
Vad är lärdomen av detta? Att vi ska göra det omöjligt för hederligt folk att äga och bära vapen? Eller att vi ska göra det omöjligt för de som vill skada andra att räkna med avväpnade offer?

Rent teoretiskt så skulle kanske en värld utan vapen och utan sprängämnen vara fridsammare än den vi har idag, men vi har sett många fall där en man med en kniv åstadkommit stor skada innan någon med tillgång till lika stor eller större våldspotential anlänt och stoppat honom, ska vi utplåna alla köksknivar också?


Människan är, har alltid varit och kommer alltid att vara farlig. Det enda sättet att bemöta detta är att ge de hederliga medborgana rätten att äga och bära vapen.

Nu kommer någon att invända att mördaren i colorado, mördaren på Virginia tech, mördaren på fort hood och mördaren på utöya alla var hederliga människor tills de började skjuta.
Det stämmer, men när de beslöt sig attt bli kriminella genom att börja mörda sina medmänniskor så var de de enda på plats som var beväpnade, för då struntade de i de lagar eller lokala regler som håller hederligt folk avväpnade.

När dessa tre slutade vara hederliga medborgare så fanns dock tiotals eller hundratals hederliga medborgare på plats, hederliga medborgare som med vettigare lagar kunnat besvara elden och få stopp på massakern innan den nått gärningsmannens avsedda mål, hederliga medborgare som nu istället dog som får i slaktfållan.

Jag som ligger bakom denna bloggen finns nu på twitter, @sprithitler
Jag tänker inte lova att jag blir flitig där, eller flitigare här, men jag ska försöka sköta bloggen bättre.

Med anledning av massmordet i Denver vill jag påminna om att alla de här dåden sker där gärningsmannen är garanterad avväpnade offer. I det här fallet på en biograf i en galleria där ägarna hade en "inga vapen välkomna" policy.
Följden av detta blev den förutsägbara. De som bär vapen i självförsvarssyfte är per definition laglydiga och regelrespekterande, alltså lyder de biograf/galleriaägarens önskemål och lämnar pistolen hemma eller i bilen.
De som begår dessa massskjutningar har bestämt sig för att strunta i de lagar som förbjuder mord, då betyder en gallerias förbud mot skjutvapen väldigt lite.

Som Oleg Volk påpekar så innebär utformningen av de flesta biografer en situation där en eller flera beväpnade biogafbesökare med lätthet och på ett efektivt sätt kunnat besvara gärningsmannens eldgivning och om inte nedkämpa honom så i alla fall effektivt distrahera honom och därmed minska dödstalen.

Dessa massmördare är fega och angriper bara de som är försvarslösa. Bara genom att förvägra dem försvarslösa offer kan vi hindra dem från att framgångsrikt genomföra sina dåd, bara genom att skapa ett samhälle där man har mycket gemensamt och gott om möjligheter (och hjälp) att resa sig när man faller kan man hindra dem från att vilja genomföra denna typ av dåd.

"Did you really think we want those laws observed?" said Dr. Ferris. "We want them to be broken. You'd better get it straight that it's not a bunch of boy scouts you're up against... We're after power and we mean it... There's no way to rule innocent men. The only power any government has is the power to crack down on criminals. Well, when there aren't enough criminals one makes them. One declares so many things to be a crime that it becomes impossible for men to live without breaking laws. Who wants a nation of law-abiding citizens? What's there in that for anyone? But just pass the kind of laws that can neither be observed nor enforced or objectively interpreted – and you create a nation of law-breakers – and then you cash in on guilt. Now that's the system, Mr. Reardon, that's the game, and once you understand it, you'll be much easier to deal with." Ayn Rand, Atlas Shrugged

I min mening är fildelningslagarna och jakten på fildelare en del i strategin som åskådliggörs ovan.

Närmare en miljon Svenskar fildelar. Fildelning är i det allmänna rättsmedvetandet inte omoraliskt.

Lagen bör spegla det allmänna rättsmedvetandet, den bör också vara möjlig att kontrollera efterlevnaden av.

Att kontrollera efterlevnaden av fildelningslagarna är svårt och kostsamt. Man kan framtvinga efterlevnad genom att skapa skräck. Om man förstör tillräckligt många människors liv genom absurda och omotiverade skadestånd så kommer många fler att sluta fildela av ren skräck för konsekvenserna om man utses till nästa exempel.

Men inte alla kommer att sluta fildela och de som fortsätter kommer att driva fram alltmer svårspårade fildelningssystem, något som de som fildelar skadligt material kommer att glädjas åt.

 

Jag vill föreslå en åtgärd som slår alla flugor i en smäll. Gör fildelning lagligt.
Om vi inför en kasettavgift på bredband (säg allt som är snabbare än 0,25 MBit/sekund) och fördelar den utifrån fildelningsstatistiken till upphovsmännen och i den mån upphovsrätten har gått ut till fonder för musik och filmskapande så kommer vi att ha en lag som speglar det allmänna rättsmedvetandet och dessutom en fantastiskt smidig distributionsmetod. Vi kommer även att avlasta rättsväsendet från frivola stämningar. Tekniken kommer inte att drivas framåt av hederligt folk, varför de som har mörkare syften (barnporrnätverk) inte får hjälp av hederliga fildelares teknikutveckling och därmed är lättare för polisen att spåra och lagföra.

Men viktigast av allt, vi tar bort ett område där laglydigheten urholkas. Varje orättfärdig lag påverkar den allmänna laglydnaden. Om jag är drabbad av en uppenbart orättfärdig lag, vad säger då att övriga lagar är rättfärdiga? Om jag bryter mot en lag, som är orättfärdig, vad hindrar mig då att bryta mot en annan lag, en lag som kanske är rättfärdig?

På Radion för en stund sedan talade man om våra lagar och sade att våra vapenlagar är till för att hantera en situation där en jägare glömt söka licens för sitt tredje vapen eller så, inte för masskriminalitet där många kriminella bär pistol dagligen och stundligen.

Där tror jag att de träffade nära sanningen. Men de kommer med fel lösning på problemet, de vill skärpa vapenlagen och sätta hårdare straff.

Jag tror att en bättre lösning är att differentiera lagen, en lag för laglydigt folk, en annan för kriminella.
Är du tidigare straffad för vålds eller egendomsbrottslighet och ertappas med vapen så skall du få ett brott som är kännbart för dig.  För Svensson så är en månad på anstalt synnerligen kännbart, för en karriärkriminell så är det en fjäder i hatten.
Om den karriärkriminelle däremot vet att polisen får visitera honom närhelst de ser honom och att brott mot knivlagen för honom innebär minst två år och olaga vapeninnehav innebär minst fem år, mer om det är i anknytning till annat brott, så kommer han bara att bära vapen när det är absolut nödvändigt för hans arbete. Du kan inte råna en värdetransport utan vapen, alltså har du vapen då, men det är inte värt risken att ha en pistol eller kniv i fickan eller ett skjutvapen i bostaden när du inte står i begrepp att genomföra något stort.
Alltså, inför särlagar för karriärkriminella där de får hårdare straff än en i övrigt laglydig person och där de kan visiteras utan annan orsak än att de är de de är.

Fängelse är en del av ekvationen för kriminella, men de gör en "cost/benefit" analys av sina handlingar och gör inte sånt som är för riskabelt eller för kostsamt.
Detta är också orsaken till att vi skall göra det lättare för Svensson att bära vapen, på så vis gör vi konfrontativa brott för riskabla för de kriminella och de kommer att i högre grad välja ickekonfrontativa brott.

Tydligen ändrades skollagen i somras så att hemundervisning idag är förbjudet.
I programmet skolministeriet i P1 uttalar sig en rektor om varför barn inte skall hemundervisas, vad hon återkommer till hela tiden är den så kallade värdegrunden, alltså i praktiken att ett hemundervisat barn inte indoktrineras till statligt fastställda åsikter.
Värdet av att gå i skolan tycks enligt rektorn ifråga liksom enligt ett antal pedagogikforskare vara att barnen "slipas mot varandra# alltså att hackordningar etableras och barnet lär sig att inordna/underordna sig.
Som jag ser det så måste varje familj själv få avgöra vad som är bäst för de egna barnen, sedan får samhället se till att ha system för att kontrollera att barnen lär sig det de ska.

Efter nidingsdådet mot world trade center för tio år sedan har man vidtagit omfattande säkerhetscharader, begränsningar av vad man får ta med sig ombord avseende vätskor och prylar, man får inte ens ta med en nagelfil eller schweizisk armékniv. Man har även på många (alla?) flygbolag förstärkt dörren till cockpit så attt om det är stängt från insidan går det inte att ta sig in.
Dessa åtgärder har lett till att en flygresa tar avsevärt längre tid än den behöver göra, då man måste gå igenom alla säkerhetscharader. De har gjort flygresandet avsevärt dyrare då säkerhetscharaderna måste betalas av någon och slutligen har de inneburit  ett stort intrång i individens integritet.
Allt detta utan att i relevant grad öka flygsäkerheten, faktum är att åtminstone en av åtgärderna kanske snarare minskat flygsäkerheten.
I majoriteten av tänkbarra scenarion vill en terrorist kapa och åstadkomma något med ett flygplan, snarare än få det att störta planlöst eller explodera i luften. Alltså får man betrakta riskan för en sprängning som liten och mot sådana attentat torde man komma väldigt långt med slumpvis screening av passagerare och bagage med bombhund.
Även mot vapen torde man komma långt nog genom slumpvis screening med metalldetektor och visitering, sådan skedde även före elfte september. Om dessa slumpvisa screeningar följer profileringar från säkerhets och underrättelsetjänster finns det knappast särskilt mycket någon kan klaga på.
De drakoniska åtgärder man idag har på marken ger alltså en väldigt begränsad marginalnytta till extrem kostnad.
De förstärkta cockpitdörrar man infört på vissa (alla?) trafikflygplan är direkt kontraproduktiva. en kapare kommer att endera lura sig förbi dem eller ha med sig utrustning för att ta sig igenom dem, exempelvis en kopia på bolagets chefmekanikers huvudnyckel, allting går att köpa för rätt pengar. Vad händer sedan när passagerarna förstår att de blivit kapade och inte kan göra som passagerarna på flight 97 och försöka ta tillbaks kontrollen över planet?
En större flygsäkerhet skulle uppnås om man införde en femte klass på mina föreslagna vapenkörkort, där man får bära pistol på flygplan. Med sådan skulle en potentiell kapare veta att risken var stor att minst en person på ett flygplan har vapen och kan ta honom av daga, samtidigt som han själv löper risken att ertappas i de många säkerhetssystem där man slumpväljer personer att kontrollera och som han såväl idag som före elfte september alltid haft möjligheten att muta sig förbi, eller bara rekrytera en flygplansstädare.  Flygplansstädarna rekryteras inte sällan ifrån precis samma miljöer som terrorister och kontrolleras inte innan de går in på flygplatsen. Hur skyddar man sig emot att en flygplansstädare lägger in en kniv, en handgranat eller en pistol i handdukshållaren på toaletten över 20-30 pappershanddukar?
Vill man å andra sidan inte använda flygplanet som gisslan eller vapen utan bara ta ned det från himlen finns även där avsevärt effektivare metoder än att som passagerare försöka föra ombord en bomb. Att som lastare, städare eller annan markpersonal föra ombord en bomb exempelvis. Mycket av dessa markpersonalgrupper rekryteras för övrigt ur precis samma miljöer som terrorister. En lastare har inga stora problem att lägga en bomb i någon helt oskyldigs väska, eller applicera ett kilo sprängdeg och en tryckkänslig detonator i lastutrymmet. En städare kan placera en bomb precis var som helst i ett plan ganska ostört, varför inte under kontrollpanelen i Cockpit.
En Vatten och toaförare kan utan att någon märker det placera en ganska stor klump sprängdeg med trycksensor innanför vatten eller toaluckorna på flygplanen. Jobbar han natt och sätter bomberna på rätt flygplan kan han ta ner fem till tio flygplan innan någon hinner förstå vad som händer.
Allt detta utan att ens tala om de Stingers från Afghanistan som eventuellt fortfarande fungerar eller alla de motsvarande enheter som antas vara på drift från Libyen. En Stinger eller motsvarande gör hackmat av ett trafikflygplan.
All den repression som införts efter elfte september bidrar alltså inte ett dugg till ökad säkerhet, samtidigt som den ökar kostnader i tid pengar och försämrad personlig integritet, samtidigt som man vägrar införa åtgärder som skulle vara effektiva, öka individens frihet och vara gratis för myndigheter och flygbolag.
Varför är det så?

Det finns många saker som är farliga. Idéer till exempel. För en dryg månad sedan spred en man vid namn Anders Behring Breivik sina idéer jorden runt genom att som publicitetsstunt spränga en kraftig bilbomb och sedan med skjutvapen döda uppemot sjuttio personer. Sådan spridning av idéer är naturligtvis farlig, därför kanske det är dags att införa nationella filter där kompetent personal på ansvarsfulla myndigheter kontrollerar mail och bloggar såväl i förebyggande syfte som i efterhand. Vidare så är det inte bara internet som kan användas för att sprida oönskade idéer, internet kan för övrigt alltid stängas ner med relativ lätthet. Ett större problem är givetvis det skrivna ordet på papper. Ett meddelande på internet kan alltid spåras till ett IP-nummer och en person, en person man kan fängsla eller vars trovärdighet man med välriktade informationsinsatser kan rasera i allmänhetens ögon.
Ett papper kan lämnas anonymt i en brevlåda, eller sättas upp på en anslagstavla eller tejpas upp på ett elskåp. Det skrivna ordet på papper är alltså minst lika farligt som det skrivna ordet på internet, än farligare då det potentiellt är helt anonymt.
En man med ett vapen kan döda en person, eller tio, eller hundra, om polisen inte är där och stoppar honom.
En man med en laserskrivare, en stencileringsapparat, en kopieringsapparat eller en screentryckram kan sprida en idé till hundratals eller tusentals personer och dessa kan i sin tur var och en sprida idén till lika många människor var.
Att låta denna typ av makt finnas olicensierat ute bland de obildade massorna är oerhört farligt, därför föreslår jag att innehav av skrivare, kopiatorer och tryckeriutrustning licensbeläggs och att licens enbart medges för maskiner som microprintar varje utskriven eller kopierad sida med apparatens serienummer på minst varje kvadratcentimeter så att varje utskriven eller kopierad sida kan spåras till en ägare.
Kopierings, skrivar och skrivpapper förses med microprintad identifiering från producenten på samma vis och registreras vid försäljning. Kopierings och skrivarpapper får enbart säljas till person med licens för innehav av skrivare eller kopiator.
Registrerad ägare av skrivare eller kopiator åläggs strikt ansvar för allt som skrivs ut med apparaten ifråga och registrerad köpare av papper åläggs strikt ansvar för allt som skrivs eller trycks på papperet.
Innehav av oregistrerad skrivare, kopiator eller annan mångfaldningsutrustning straffas med ett års fängelse och en halv miljon i böter. Ord och idéer är farliga saker och statsmakten måste kunna kontrollera deras spridning, helst till ett fåtal godkända kanaler som är lätta att kontrollera genom myndighetsbeslut, eller ännu hellre genom vänskapsband och gemensamma intressen.

Jag läste en bra krönika av Martin Ezpeleta idag. Jag brukar inte vara särskilt förtjust i honom,men här träffar han mitt i prick.   http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/martinezpeleta/article13409474.ab

http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/28/bev-pnade-civila-hade-kunnat-stoppa-breivik-tidigare

Skrev ihop enligt länken ovan idag och fick snabbt publicerat.